kalla mig fröken kalla mig för fröken fröken
första dagen på dagis avklarad, några situationer som beskriver min upplevelse:
- Jag kommer in på dagiset, nervös och lite obekväm. en liten kille kommer fram och stirrar på mig med sin genomträngande barnblick.
- är du en fröken?
- ja.. idag är jag det!
- du ser inte ut som en fröken.
- ehm.. nehe.. men det är jag. (tänker att ungen inte ser ut som en unge utan mer som en gris)
- vad heter du?
- emma.
- ..... bajsemma.
- nej.. emma.
- BAJSEMMA! BAJSEMMA!
pojken börjar springa runt och skrika bajsemma, hämtar sina vänner och det slutar med att 5-6 ungar som springer runt i ring och kallar mig bajsemma. jag vet inte riktigt hur jag ska reagera så jag ler anträngt mot de små skitungarna och går till ett annat rum.
- Lite senare gav vi oss ut i skogen på en utflykt med de "stora" barnen (3-4 år). efter matsäcken skulle en liten tjej sova middag i en vagn medans de andra barnen skulle springa runt i skogen och leta efter en stor sten(?). En av de äldre fröknarna bad mig ta hand om vagnen och få tjejen i den att somna så snabbt som möjligt och rådgav mig att vagga vagnen i sidled för att snabba på processen. alla barn och fröknar springer in i skogen och jag är kvar med vagnen som jag börjar vagga frenetiskt fram och tillbaka. efter 5 minuter andades jag ut och konstaterade att flickan måste ha somnat när hon plötsligt tittar upp på mig och säger med is i blicken:
- jag vill inte sova när du är här.
- men.. jo försök att blunda nu, det är skönt att sova.
- JAG VILL INTE SOVA OM DU ÄR HÄR!
- men... jag kan sjunga en vaggvisa??
- JAG VIIIIILL INTE SOOOVA NÄR DU ÄR HÄR!!!! GÅ!
- jag kan inte lämna dig här, du måste sova.
- DÅ VÄGRAR JAG ATT SOMNA!
jag ger upp, ropar på en annan fröken som komme och tar över. flickan somnar på 30 sekunder. SLUTSATS: barn kan vara mycket elaka.
kolla på tv och dricka kaffe och.. nej inget mer.
På papper är jag kanske inte fullständigt arbetslös längre, jag har en timanställning. trots detta har jag aldrig känt mig så rastlös och arbetslös. det är påfrestande att gå och lägga sig på kvällen och inte riktigt veta om telefonen kommer ringa på morgonen eller inte. hittills har den aldrig gjort det. inte ett enda pass har jag jobbat och fortsätter det såhär kommer det ta ett tag innan jag lyckas spara ihop de pengar jag behöver för att kunna dra härifrån vilket är allt jag kan tänka på. flytta, skaffa ett stabilt jobb och bli någorlunda självständig.
mina rutiner de sista dagarna/veckorna har varit mer eller mindre dessa:
- Jag vaknar, tittar till mobilen för att se om jag ska jobba, konstaterar att det blir ännu en ledig dag, ligger kvar i sängen ett tag till och kollar på några avsnitt av Celebrity rehab med Dr.Drew, sveper in mig i morgonrocken, sätter på kaffekokaren, kollar på några avsnitt av Skins och sveper ett par kaffekoppar.
- runt ett kommer Fredrik och äter sin lunch, dricker lite kaffe och röker några cigaretter innan han drar tillbaka till jobbet och efter det kollar jag på tv eller serier.
- Vid det här laget kan dagen ta två vägar: jag kan antagligen sitta kvar i soffan och växla mellan att spela gitarr eller kolla på serier eller, om jag känner mig produktiv, kan jag gå ner och duscha, kläd på mig riktiga kläder och sedan kolla på tv/spela gitarr tills precis innan mamma kommer hem och jag städar bort disk, tömmer askfatet och liknande lite snabbt för att slippa tjat och gnäll.
- Jag äter middag med mamma, pratar med jonas och somnar sedan till serier och undrar om jag kanske kan få jobba dagen efter. sedan vaknar jag och allt börjar om.
arbetsintervju
CV, check. Betyg, check. Belastningsregisterutdrag, check. anställningsbevis, nästan check (hittade inget anställningsbevis men tog ett lönepapper som ändå bevisade att jag har jobbat) Omdömen, check. morgonkaffe,inte check (kaffefiltrena var slut)...
Jag ska på min första arbetsintervju i mitt nittonåriga liv idag. Det känns läskigt men otroligt skönt även om jag hellre skulle smyga mig upp till rummet igen och ner bredvid Jonas för att glömma bort att jag faktiskt måste börja leva och ta ansvar som en iallfall halvvuxen. men nu sitter jag här, fullt medveten om verkligheten, och går igenom papper, förbereder mig och försöker välja lagom seriösa kläder som utstrålar ansvar och arbetsvilja, en svår uppgift när man har min garderob. att jag dessutom känner mig som en zombie då jag varken fått mitt morgonkaffe eller kan ta en cigg för att lugna nerverna och vakna till någorlunda medvetenhet (jag har fått för mig att det inte gör succé att gå in och stina rök på en arbetsintervju) gör inte allting bättre men jag ska försöka slå på charmen och kamma hem det hör. oj vad jag ska försöka. vore ju fett men en inkomst.. he.
Jag satte den 1 timma och 10 min långa arbetsintervjun och inom en snar framtid kan ni hitta mig som barnskötare, fritidspedagog och mattant på era närmaste dagis, fritids och skol/äldrevårds-matsalar! jag har tagit mina första stapplande steg in i arbetslivet och det känns.. helt okej!
sthlm
bild 1; Simon G & Frej under release för "Att leva med skammen" på Larrys Corner.
bild 2; publik.
bild 3; efter-öl på Dovas.