the wandering daughter

December går fort. Fort är bra. Bra går fort. Jag mår ganska bra för övrigt, kanske för att det är december eller kanske just för att det går fort? Eller av helt andra anledningar, vem vet? Iallfall så trivs jag helt okej med allting och bara det är för mig en ganska ovan känsla nu för tiden. visst finns det saker som jag gärna skulle ändra på men den där gnagande känslan av att allting bara går åt fel håll är inte lika påtaglig som vanligt. Jag har fortfarande inga planer och mina mål som förr var så tydliga går knappt att urskilja längre men det känns ändå... helt okej. jag vet att det kommer snart, snart är det min tur. vad det är har jag däremot ingen aning om och även om det oroar mig så känns det... helt okej. Jag skulle som vanligt helst vilja befinna mig i en annan tid, på en annan plats, men att vara där jag är nu känns ändå... helt okej.