the wandering daughter

det har hänt mycket nu. student, roadtrip, en till student, snabbvisit i stugan och massa massa alkohol och fattigdom. det är väl så det ska vara när man befinner sig i min livsposition och jag skulle ljuga om jag sa att jag önskade att det inte alltid var precis såhär. Jag har egentligen alltid vetat det men på sista tiden fått ännu en bekräftelse på hur lyckligt lottad jag är som har de vänner jag har och jag har fått insikt i hur tomt det kommer att bli att bygga ett vuxet liv utan att träffa dem varje dag. men nu ska vi inte deppa över det, jag kommer förhoppningsvis alltid att ha dem - kanske inte fysiskt nära men PSYKISKT närmare än de har lyckats kommit mig tror jag aldrig att någon kommer lyckas med. och jones kommer hit imorgon och vi ska kramas och hångla och just nu ska jag sova för jag kan inte vänta längre på det där pirret i magen som kommer att infinna sig när han rör mig och ler mot mig för första gånger på ett antal veckor.