the wandering daughter

Rastlösheten börjar komma krypande. det var ungefär en månad sedan jag kom hem från tågluffen och jag saknar den, livet längs rälsen och sommarvärmen. mest av allt saknar jag spanien och jag vill åka tillbaka. snart. det verkar också som om jag lämnar sverige bakom mig för ett tag i början av januari. allt är löst med studierna och jag har ingenting som egentligen håller mig kvar här efter den 15 december när förtsa spanskakursen slutar så det är bara att dra. härligt. det lutar åt london men de sista dagarna har jag känt mig sugen på att planera om och flytta till spanien istället. men vi får se hur det blir. london har ju alltid varit lockande. åka ska jag iallfall och det är den vetskapen som håller mig på banan just nu.